Varför ser skolan ut som den gör?


Sitter och funderar på varför skolan ser ut som den gör. Bo Dahlbom (http://www.viktoria.se/~dahlbom/get/getContent.php3?style=../config/styleIEwin.css&language=swe&id=default) beskriver ofta skolan som en kvarleva av industrisamhället. Är skolbyggnaden som en fabrik och skolsalen monteringshallen? Inte är det väl så? Pedagogiken har väl förändrats sedan 60-talet.

Idag är vi mitt uppe i ett brusande informationssamhälle där tjänster och service är hög prioriterade verksamheter. Där media strömmar emot oss från alla håll via TV, datorer och mobiltelefoner. Vi twittrar och kommunicerar via facebook eller andra sociala medier och skaffar nya kontakter dagligen. På arbetsplatsen är datorn och mobiltelefonen det naturliga verktyget och informationen sprids via cyberspace med ljusets hastighet.

Men visst ser det likadant ut i skolan med digitaliserade läromedel, datorn och mobiltelefonen som naturliga verktyg, både för predagogerna och eleverna, och en informationsström i ljushastighet.

Nej, tyvärr är det inte så. Skolan är inte uppdaterad och digitaliserad som det övriga samhället och lärandet är fortfarande väldigt analogt.

Nu är det hög tid att förändra detta, men tyvärr så kommer det att ta tid. Det är inte lätt för en pedagog som alltid har arbetat analogt att ställa om till ett digitalt arbetssätt och framförallt är det väldigt svårt om man inte har tillgång till de digitala verktygen. Inte förrän alla lärare har en egen dator, kan den digitala lärprocessen starta på riktigt. Men det räcker inte bara att datorn blir tillgänglig, utan läraren måste få kunskapen och framförallt förståelsen för hur det moderna informationssamhällets digitala resurser kan användas i pedagogiken. Vi har börjat resan och nu ska vi bara ta oss i mål.

Med hjälp av de erfarenheter som finns i Maine-USA, kan man införa en ny pedagogik som endast går att skapa med en digitaliserad skola. Här kommer 6 viktiga lärdomar från Main: http://mashable.com/2011/01/04/classroom-technology-education/#

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 2.5 Sverige Licens.

Annonser

Digital revolution


Intressant att följa vågen av 1 till 1 satsningar som nu sköljer över skolorna. Varför har det inte skett tidigare? Direkt efter ITIS hade detta varit en naturlig uppföljning, i varje fall för lärarna. Visst har vi datoriserat skolan, men lärarna har inte fått en egen dator och det saknas bra  programvaror för deras dagliga planering och administrativa sysslor. Därför har inte datorn blivit ett ”naturligt verktyg” för dem.

När lärarna äntligen blir datoriserade måste också programindustrin vakna och skapa bättre program, speciellt utvecklade för lärarna och deras behov. Office paketen räcker inte, utan nu måste det komma bra program för lektionsplanering, schemaläggning, närvarohantering, LPP och IUP. Visst finns program för IUP, närvaro och schemaläggning, men hur väl fungerar de i en lärares vardag.

Vi får inte glömma att det är det pedagogiska arbetet som är lärarens huvudsyssla och genom att ge dem effektiva verktyg för den administrativa delen, kan vi frigöra mer tid till pedagogiken. Detta gynnar eleverna och höjer kvalitén på undervisningen. Med datorn som verktyg kan läraren vidareutveckla pedagogiken och finna nya vägar till lärandet som de aldrig haft möjlighet till tidigare.

Interaktiv skrivtavla


Har varit ute i skolorna under novemberlovet och utbildat lärare att använda interaktiv skrivtavla (SmartBoard). Jätte roligt att se hur engagerade de är. Utbildningen var  i form av workshop, så att alla kunde känna på och göra något verkligt på tavlan. Detta uppskattades verkligen.

Att använda interaktiviteten på tavlan tillsammans med eleverna, ger mycket mer än att bara visa film eller en presentation. Det finns flera bra pedagogiska program som fungerar väldigt bra att använda på en interaktiv tavla, och med programmet notebook som följer med tavlan, kan läraren skapa egna interaktiva lektioner. Att själv skapa interaktiva lektioner gör också att läraren växer i sin pedagogiska roll och får de samtidigt ett positivt gensvar från eleverna, så växer de ytterligare och känner mer och mer trygghet med verktyget. Det är viktigt att de har möjlighet att skapa lektionerna utanför klassrummet, så tillgången till programvaran måste spridas till alla lärardatorerna. Har då läraren tillgång till en egen dator, blir det mycket lättare för dem att förbereda lektionerna.

Samtidigt kan man också se den interaktiva tavlan som ett verktyg att lära läraren att utnyttja IT i undervisningen och ta bort ”rädslan” från datorer, för plötsligt har läraren tagit kommando över tekniken i klassrummet.

Skola 2.0


Den interaktiva skolan.

 

Skola 2.0 eller den ”interaktiva skolan”,  är skolan där man använder IT som en naturlig del i pedagogiken. Vägen till skola 2.0 kan vara lång eller väldigt kort. Nyckeln heter kunskap och förståelse. ICT är grunden och förutsättningen, datorn är verktyget, kunskapen möjligheten och förståelsen katalysatorn.

Vad är då skola 2.0? Vet man vad webb 2.0 är, så är förklaringen till skola 2.0 snarlik. Det handlar om interaktivitet och samarbete, om kreativitet och nytänkande, om nyfikenhet och att våga. Men det handlar också om att använda den erfarenhet man har på ett nytt sätt och att omsätta den i en digital pedagogik. Den satsning på 1-1 som sker i skolan, är ett bra sätt att möjliggöra skola 2.0.

I Sjöbo skolor har vi snart förutsättningen att realisera skola 2.0. Den pedagogiska grunden är lagd. Det som behövs nu är att pedagogerna får en personlig dator, kunskap om den samt förståelse för hur den och ICT ska användas på ett smart sätt i pedagogiken. Givetvis ska även eleverna ha en dator, kunskap om den och förståelse att använda den på det sätt som gör att deras kunskap i de olika ämnena blir bättre och de mål som skolan har satt uppfylls.

Genom en ökad interaktivitet mellan lärare, elev och vårdnadshavare får man en ny dynamik och förutsättningar för ett mer lustfyllt lärande i skolan.

 

Annan Blogg