IKT-pedagog, yrkesroll som skapar nytt lärande i framtidens svenska skola?


Förundrad över ännu en Pisa studie som pekar på en skola i förfall. Eller är detta inledningen på något helt nytt?

Vi har under ett flertal år nu fått reda på hur svensk skola faller längre och längre ner i listorna vid de återkommande Pisa undersökningarna. Spaltmeter efter spaltmeter frotterar sig medierna med information som säger hur kunskaperna hos eleverna blir lägre och lägre. Samtidigt har Skolverket startat projekten ”Matematiklyftet” och ”Läslyftet” för att stärka lärares didaktiska förmågor i dessa ämnen och ändå blir elevernas kunskaper i matematik och läsförståelse sämre enligt Pisa.

Många börjar till och med hävda dator1att det är införandet av datorer och digitala verktyg som gör att elevernas resultat faller. På sätt och vis kan det vara så, men resultaten kan inte falla bara för att man byter ut verktyget för att skriva, penna mot dator, utan det beror snarare på hur man använder de nya verktygen och hur läraren inlemmar dessa i lärprocessen. Har inte läraren förmåga att se och förstå hur en dator, surfplatta eller det digitala programmet kan höja inlärningen, så kommer dylika verktyg att vara en hämsko istället för en tillgång.

Hur ska vi då komma tillrätta med detta? Jo, genom att satsa på fortbildning av våra lärare, skolledare och pedagoger. I skolan finns yrkesrollen IKT-pedagog som absolut kan vara en resurs för detta. Jag skulle vilja beskriva denna roll så här: ”IKT-pedagogen ska
dator2vara en person som är duktig på pedagogik och didaktik och som kan omsätta detta i praktiken med de digitala verktygen i skolan. Hen ska också vara ett stöd för kollegor och ledning när det gäller införandet av nya verktyg och lärmetoder i utbildningen. Hen ska också utbilda sina kolleger och hjälpa dem att förstå den pedagogiska vinsten, ge tips på modern metodik och metoder och hjälpa dem förstå sambandet mellan lärandeprocessen och användandet av digitala program och verktyg.” Givetvis finns det andra beskrivningar som tex Emil Janssons i hans Handbok för IKT-pedagoger, http://ikt.3mil.se/ikt-pedagog/ ”En IKT-pedagog har som uppgift att inspirera, handleda och utveckla användningen av digitala möjligheter i undervisningen. Beroende på hur du är anställd kan rollen vara med fokus på pedagoger (som i denna handbok) eller ha en tjänst där du även ska vara som resurs för eleverna.”

Då kommer frågan osökt, ska IKT-pedagogen vara en legitimerad lärare eller någon av alla de som inte har lärarlegitimation men som är duktiga pedagoger och nu riskerar att förlora sina jobb. Rent nationalekonomiskt vore det utmärkt att fånga upp dessa och ge dem en fortbildning till IKT-pedagog. Då kan vi fortfarande ha kvar de duktiga pedagoger som av någon anledning inte har lärarlegitimation, inom utbildningsväsendet. I framtiden måste det finnas en IKT-pedagog på heltid i varje skola i Sverige för att vi verkligen ska bli duktiga på att ta vara på de digitala lärprocesser och metoder som optimerar lärandet i framtidens skola. Detta tycker kanske någon blidator3r en dyr historia och vår kommun eller skola kommer inte ha råd till detta. Då får man tänka på att, om vi inte får elever som har digital kompetens och behörighet till vidare studier så kommer vårt samhälles ekonomi att kollapsa. Redan idag kräver arbetsmarknaden att de sökande har en digital kompetens när de söker de arbeten som finns och i framtiden kommer detta att bli viktigare och viktigare.

Jag har tidigare skrivit om behovet av kompetensutveckling i skolan i denna blogg och behovet blir inte mindre utan tvärtom större framöver.

Annonser

Skola 2.0, bygg det framtida digitala klassrummet redan idag. Studiecirkel.


Hej! Jag funderar på att starta en studiecirkel i något studieförbund i sydvästra Skåne, med detta innehåll: ”Skola 2.0, bygg det framtida digitala klassrummet redan idag”. Med hjälp av Internet, webb 2.0, surfplattor, smartphones, PC, MAC och andra digitala verktyg som redan finns, bygger vi ”framtidens” klassrum och lektioner. Med hjälp av ”BOYD” (Bring Your Own Device) ger vi eleverna tillgång till informationen var som helst och när som helst.
Anmäl ditt intresse här, OBS! Inget bindande, utan jag vill se vilket intresse det finns :  https://docs.google.com/forms/d/1nz8wmrc0ZIGtLXOZP-8X4LmbZA0aMz0lKQyQMdgs35k/viewform

Verktygen som är guld värda – Computer Sweden


See on Scoop.itDigitala verktyg för lärandet.

Nu kommer verktygen som gör medarbetarnas nätverk i sociala medier användbara för företag och organisationer – Computer Sweden…

(Läs artikeln och tänk efter hur detta kan appliceras på skolan. Använt på rätt sätt kan detta bli en guldgruva för kunskapsinhämtning. Min egen kommentar. Gert)

See on computersweden.idg.se

Förändra pedagogiken. Seminarium skola 2.0: Digitala verktyg för lärandet.


Malmö Arena den 2:e februari 2012 kl 08:30-12:00.

Möt eleverna på deras egen arena.

Facebook, MSN, Dayviews, MySpaces, YouTube, Flickr, Google, ja de sociala nätverken är många där våra ungdomar spenderar sin fritid. Hur många av dessa finns du med på? Använder du dem i undervisningen? Hur möter du eleverna i skolan?

Barn och ungdomars sociala umgänge har förändrats markant under de senaste åren. Enligt en undersökning 2009 av statens medieråd om medievanorna bland barn och ungdomar konstaterar man att dessa håller på att förändras. Fortfarande är TV den dominerande medieformen, men Internet användandet ökar markant och omfattar nästan alla 9-16 åringar. 95 % av barnen mellan 9-12 år använder Internet på fritiden och 98 % av ungdomarna mellan 12-16 år. ”De vanligaste aktiviteterna bland 9–12-åringar är att spela spel (80 %), titta på filmklipp (70 %) och chatta (46 %). Unga mellan 12 och 16 år tittar på filmklipp (75 %), chattar (70 %) och umgås på sociala sajter (68 %). ” Läs hela artikeln  här:  http://bit.ly/qk3wiX

Mot bakgrund av detta förstår man att sättet att mötas i skolan måste förändras. Skolan måste skapa ett socialt nätverk i utbildningen så att elevernas skola mer liknar deras fritid. Inte så att fritidsintressena tar över, utan utbildningen vävs in i ett nät som eleverna känner igen  och kunskapen blir mer intressant eftersom den paketeras på ett smakfullare sätt. För att detta ska ske, så måste nya digitala verktyg användas och lär-miljöerna mer efterlikna de sociala sajter barnen och ungdomarna använder på fritiden. Detta innebär inte att man måste använda facebook eller Google+ som plattform. Men plattformen man använder ska innehålla de sociala nätverksfunktioner som ungdomarna känner igen.

Förändra pedagogiken när ni börjar använda de digitala verktygen i era lektioner och bygg sociala nätverk i skolan som främjar kunskapsuppbyggandet och måluppfyllelsen så får vi ”världens bästa skola”.

Kom till Malmö Arena, Hyllie Stationstorg 2 den 2:e februari 2012 så får ni reda på HUR. Se program nedan.

Agenda.
08:30 Registrering och kaffe.
09:00 Inledning och presentation
09:15 Skolbiblioteket: En kunskapskanal i den digitala skolan.
10:00 Paus
10:15 Skolportalen. Skolan som en dynamisk lär upplevelse. Skapa ett socialt nätverk där skolledning, lärare och elever samverkar i lärprocesserna.
11:15 Paus
11:30 Surfplattor, ultrabärbara och andra digitala verktyg.
12:00 Avslutning.

Anmäl er här:    http://elevpc.promit.se/seminarium-skolportalen

Våga ta steget in i det nya.


Varför vågar skolorna inte prova något nytt? Skolan är inne i en stor förändring med ny skollag, nya läroplaner och nya digitala verktyg. Det kan kännas svårt att ta till sig allt det här nya , men samtidigt är detta en process som skolan måste genomgå. Mitt i denna process kan det kännas tufft att tänka på ny pedagogik baserad på den digitala verklighet vi lever i, men detta är också ett måste för att modernisera skolan och bygga den för framtiden. Idag har skolan digitala program för de administrativa åtgärderna, typ elevregistrering, frånvaro, schema samt lärplattformar som idag mest används som intranät och i någon mån innehåller meddelande till vårdnadshavare. Lärare och elever upplever ofta dessa som ganska trista och o flexibla.

För att råda bot på den o flexibilitet lärplattformen upplevs ha, letar de mest kreativa lärarna efter nya sätt att arbeta. Med andra Internet baserade gratis verktyg som Google apps, bloggar, wikis och hemsides program som Google sites kommer de en bit, men problemet med detta är att den digitala miljön kan kännas splittrad och läraren har inte samma kontroll på vad eleverna gör och eleverna får det svårare att hålla isär det som är privat och skola. Genom att använda en lösning som innehåller alla de funktioner som beskrivits ovan, får skolan kontroll på lärandet och eleverna har lättare att skilja på skolan och det privata.

Finns det då någon sådan lösning på marknaden? Ja, det finns det. Skolportalen är en sådan lösning. Den innehåller alla funktioner som den nya moderna skolan behöver för lärandet. Bloggar som lärare och elever kan skriva, wikis som kan byggas upp som kunskapsdatabaser, forum där diskussioner kring lärandet och ämnen kan pågå, lärare och elever kan bygga egna hemsidor och massor av andra funktioner. Det är även så att alla de bloggar, hemsidor och wikis som redan har skapats i wordpress, blogger, Google sites och wikispaces kan placeras som egna delar av portalen, så när man loggar in i portalen finns allt som man gjort samlat på ett ställe.

Men det krävs mer än bara bra programvaror för att förverkliga en bra skola där alla elever når sitt mål. Med progressiv fortbildning och ett bra ledarskap ger man pedagogerna nya möjligheter till att förändra sättet att förmedla kunskap. Detta i kombination med nya digitala verktyg, programvaror som skolportalen och en ökad digital kompetens ger skolan bättre förutsättningar att skapa ”världens bästa skola”.

Välkommen till skola 2.0. Våga ta steget och titta på framtidens verktyg, boka en demo och glänta på dörren till framtidens digitala pedagogik! Ta kontakt med Skol IT Skåne. Vi har  utbildningarna som leder in i skola 2.0. Den digitala skolan.

Möt eleverna på deras egen arena.


Facebook, MSN, Dayviews, MySpaces, YouTube, Flickr, Google+, ja de sociala nätverken är många där våra ungdomar spenderar sin fritid. Hur många av dessa finns du med på? Använder du dem i undervisningen? Hur möter du eleverna i skolan?

Barn och ungdomars sociala umgänge har förändrats markant under de senaste åren. Enligt en undersökning 2009 av statens medieråd om medievanorna bland barn och ungdomar konstaterar man att dessa håller på att förändras. Fortfarande är TV den dominerande medieformen, men Internet användandet ökar markant och omfattar nästan alla 9-16 åringar. 95 % av barnen mellan 9-12 år använder Internet på fritiden och 98 % av ungdomarna mellan 12-16 år. ”De vanligaste aktiviteterna bland 9–12-åringar är att spela spel (80 %), titta på filmklipp (70 %) och chatta (46 %). Unga mellan 12 och 16 år tittar på filmklipp (75 %), chattar (70 %) och umgås på sociala sajter (68 %). ” Läs artikeln här:  http://bit.ly/qk3wiX

Mot bakgrund av detta förstår man att sättet att mötas i skolan måste förändras. Skolan måste skapa ett socialt nätverk i utbildningen så att elevernas skola mer liknar deras fritid. Inte så att fritidsintressena tar över, utan utbildningen vävs in i ett nät som eleverna känner igen  och kunskapen blir mer intressant eftersom den paketeras på ett smakfullare sätt. För att detta ska ske, så måste nya digitala verktyg användas och lär-miljöerna mer efterlikna de sociala sajter barnen och ungdomarna använder på fritiden. Detta innebär inte att man måste använda facebook eller Google+ som plattform. Men plattformen man använder ska innehålla de sociala nätverksfunktioner som ungdomarna känner igen.

Bygg sociala nätverk i skolan som främjar kunskapsuppbyggandet och måluppfyllelsen så får vi ”världens bästa skola”.

Använd ett modernt digitalt verktyg tex skolportalen, till detta. Kontakta Skol IT Skåne för mer information.

Läs också Jan Svärdhagens inlägg ”Vi står på jättars axlar” och få inspiration.

Gör en analys före investering i IT projekt.


Hur många av er som har gjort investeringar i tex ”en till en” i skolan, har gjort en analys av detta innan ni gjorde investeringen? Enligt The Standish Group, ett amerikanskt företag som regelbundet granskar projekt från hela världen och ställer samman en rapport med det talande namnet ”The CHAOS Report” lyckas bara 32 % av alla IT-projekt. Visserligen är denna rapport från 2009, men har ändå stor relevans idag. En ”en till en” lösning är en stor investering och därför är det viktigt att den ger det resultat som man vill. Genom att utföra en analys, hittar man alla de fördelar investeringen ger och även de hinder som kan uppstå under projektets gång.

När man pratar om ”en till en” nämner man oftast de pedagogiska möjligheterna som man får och glömmer gärna bort att det finns andra effekter med detta. Idag ökar den administrativa bördan för läraren genom hanteringen av IUP, närvaro, kopiering av utbildningsmaterial, planering av lektioner, etc. Här finns en potential att rationalisera med hjälp av IT.

Jag har själv genomfört analyser för ett antal skolor med hjälp av en väl beprövad metod, med lyckat resultat. Analysen ger ett bra underlag för genomförandet av projektet och bidrar till en allmän medvetenhet om detta i hela organisationen, då det är en utvald grupp från denna som utför själva analysen.

Ett räkneexempel på hur mycket kopieringstid man kan spara om man inför ”en till en” på en skola. Vi antar att varje lärare använder ca 60 timmar per läsår på att kopiera material till sina elever. Genom att istället lagra materialet på en plats som eleverna kan komma åt via sin dator på Internet så kan du spara 35% av den tiden. Då lägger alltså läraren ner 65% av tiden till att kopiera. 60 * 65%=39 vilket ger 60-39=21, alltså får man en besparing på 21 timmar per lärare och läsår. Ni får själv räkna ut vad det blir i kr. Tänk på att då ta med de sociala avgifterna vid uträkningen. Detta är bara en av många inbesparingar man får fram genom analysen.

Jag hjälper gärna er med en analys av er IT investering. Ni ser att det finns stora möjligheter att spara både tid och pengar med en lyckad IT investering och i analysen blir ni medveten om vilka ”nyttor” projektet kan ha för skolan. Du når mig här.

Skapa en digital lektion.


Du förbereder din digitala lektion genom att koppla dina digitala källor i skolportalen och lägger dem i ett ”community”. När du sedan kommer in till lektionen, loggar du in i skolportalen, går till communitiet och hämtar upp lektionsmaterialet. Skapas det nytt material under lektionen, kan eleverna lägga in det på samma plats och på det viset vidareutveckla den. När lektionen är slut, så finns undervisningsmaterialet kvar att användas vid ett senare tillfälle och eleverna kan använda detta som referens  för fortsatta studier. Du kan hela tiden fylla på mer material och dela med dig  till dina kolleger. På så vis blir detta en kollegial lektion och eleverna kan nå den när som helst och varifrån som helst. Eftersom skolportalen är en molntjänst, finns den även tillgänglig hemifrån.

Är du intresserad av att se hur skolportalen kan hjälpa dig som lärare, kontakta leverantören här. Här hittar du skolportalen: http://elevpc.promit.se  Leverantörens hemsida: http://www.promit.se

Utvärdera möjligheterna med nya moderna digitala verktyg. Använd sommaren till att förkovra dig och hitta nya vägar in i den digitala pedagogiken. Skolportalen är ett utmärkt exempel på ett innovativt program som både samlar information och hjälper pedagogen i sin lektionsplanering. Få inspiration till att ta steget in i den digitala skolan.

Skolutveckling?


Idag pratas det mycket om att #skolan ska utvecklas! Samtidigt undrar jag vad som ska utvecklas, är det pedagogiken eller didaktiken eller kanske något helt annat. För visst måste skolan vidareutvecklas precis som samhället i övrigt. Skolan har ju inte hängt med i den övriga samhällsutvecklingen som den borde.

Hur ser skolmiljön ut, har den förändrats sedan 1950 talet? Nej, inte speciellt mycket. Arkitektoniskt, men inte miljömässigt. Skolsalen ser i stort ut som den gjorde på 50 talet med den skillnaden att de enskilda bänkarna har bytts ut mot gruppbord, griffeltavlan har bytts ut mot whiteboard och i  några fall mot digitala skrivtavlor. Nej, skolan ser i stort likadan ut med korridorer, klassrum, matsal och aula. Går vi till lärarrummet så är skillnaden mellan 50 talet och idag inte heller så stort, förutom att det finns några enstaka datorer här.

Jämför vi med hur dagens kontorspersonal sitter och hur läraren har det i sitt arbetsutrymme, så är skillnaden stor. Kontorspersonalen har oftast eget rum med skrivbord, telefon och dator. I lärarummet, som oftast inte är större än ett stort kontorsrum, sitter lärarna och ska förbereda lektionerna oftast utan tillgång till telefon, om de inte har sin privata, och 1 dator på 3-5 lärare. Varför har inte varje lärare tillgång till en dator?? På kontoret klarar sig personalen inte utan datorn, blir det strömavbrott eller datorhaveri så står kontoret stilla, men i skolan ska läraren tydligen klara sig utan?? Visst, förändring håller på att ske, 1-1 projekt ger skolan tillgång till datorer, men varför inte förrän nu??

Skolan måste digitaliseras precis som alla andra arbetsplatser. Vi kan inte ha en skola som inte förändras tillsammans med övriga samhället. Vi kan inte hela tiden använda retoriken och blicka tillbaka och säga att det var bättre förr. Dagens samhälle blir mer och mer digitaliserat och våra ungdomar måste få en chans att redan i skolan få ta del av detta. Skolan måste våga ta hjälp utifrån för att klara av den nya utmaning som den ”moderna” skolan står inför. IT har moderniserat vår industri och förflyttat samhället från ”industrisamhälle” till ”informationssamhälle”. Det är som en bekant sa: ” hade människor inte varit olika, utan tänkt och agerat precis lika, hade vi aldrig lämnat grottorna”.

För att skolan ska klara av att göra detta måste de våga be om hjälp i den digitala utvecklingen.

Använder du iGoogle eller Netvibes i skolan?


När #skolan förändras med #entillen och #tankom, blir behovet av bra digitala verktyg större. De digitala källorna ligger utspridda över hela Internet och behovet att samla dem på samma ställe med hjälp av något verktyg ökar. Därför har jag använt både iGoogle och Netvibes och tycker att båda är mycket bra.

För en tid sedan fick jag förfrågan om att vara med och testa en ny portal för skolan. Den liknar i stort både iGoogle och Netvibes, men är inte lika tjusig som dessa. Allt det du kan göra i iGoogle och Netvibes kan du också göra här tex, koppla dig mot Facebook, Twitter och andra sociala nätverk. Du skapar lätt bokmärken mot olika digitala källor som du dessutom kan ge en kort beskrivning., live länkar mot hemsidor och kopplingar mot webbaserade e-mail system så att du ser din inkorg och kan hantera din mail i portalen .

En riktigt bra funktion är att du kan ladda upp ett officedokument till ditt dokumentbibliotek i portalen. Därefter kan du redigera dokumentet med MSoffice eller Openoffice och lagra förändringarna direkt i dokumentbiblioteket. Dokumentbiblioteket kan du också mappa upp som ”webmapp” i utforskaren och därmed hantera som vilken annan mapp som helst i datorn. Portalen konverterar också dina office dokument till andra format såsom PDF, ODT, RTF, TXT mm.

I portalen finns också en bra editor som du kan skapa artiklar, nyheter och annat med. Efter att du har publicerat ditt material, kan du låta läsaren själv konvertera detta till ett flertal olika format genom den inbyggda konverteraren.

Behöver ni samarbeta i en grupp kan administratören lätt skapa en ”community” där ni lagrar era gemensamma digitala alster. Det finns tre olika typer av communities, privat (som är en sluten community där skaparen lägger in medlemmarna), begränsad (till denna får man ansöka medlemskap till) och öppen ( vem som helst kan ansluta sig till denna).

Jag har faktiskt blivit lite imponerad av produkten, då den innehåller så mycket användbara funktioner. Kostnaden för den vet jag inte, men vad jag förstår så lär den bli väldigt prisvärd och levereras som molntjänst. Är du intresserad att titta närmre på produkten så vet jag att det finns möjlighet att få ett testkonto som varar i 30 dagar. Du hittar portalen här: http://elevpc.promit.se här hittar du också anmälan till testkonto. Företaget som levererar hittar du här: http://www.promit.se.

Var inte rädd för att kontakta leverantören och få en riktig demo, för även om du/ni får ett testkonto så hittar man inte alla funktionerna så lätt.