Det moderna lärandet i det 21:a århundradet.


Enligt de senaste PISA undersökningarna har kunskapen hos de svenska eleverna dalat de senaste åren. Från att ha varit högt upp i rankingen återfinns nu Sverige under OECD-genomsnittet. Många står frågande och undrar, hur kunde det bli så här. Jag kommer inte att spekulera i hur eller varför det blev så här. Det som gäller nu, är att se framåt och hitta lösningar och inte gräva ner sig i det som varit.

”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”, togs in i skollagens första kapitel, femte paragrafen, år 2010. Du kan läsa mer HÄR. Men ibland har forskningen inte riktigt hängt med och det saknas studier på hur många av de moderna metoderna och teorierna fungerar i praktiken och då framförallt de där datorer och digitala verktyg är inblandade i lärandet. Därför måste lärare få lov att testa metoder och teorier som skapats för det digitala lärandet där andra har haft framgång, fast det inte finns stöd i forskningen för dessa ännu, annars kommer innovationer och nytänkande att total haverera och skolan stagnera.

Redan när jag gick i skolan för en herrans massa år sedan, var skoltrötthet vanligt när man nådde högstadiet och blev ännu mer påtagligt i gymnasiet. På den tiden var det inte nödvändigt att högskoleutbilda sig för att få ett bra arbete och det innebar att många började jobba direkt efter 9:an eller gymnasiet. Skoltröttheten berodde mycket på tristessen som fanns i skolan och skolmiljön och att vissa lärare inte var tillräckligt engagerade och lektionerna tråkiga. Jag tror att det är likadant nu, men nu finns fler verktyg som visar att resultatet i skolan inte blir som förväntat än vad det fanns på min tid. Ska man nu också plussa på med ytterligare fler obligatoriska år, så tror jag att det blir ännu tuffare för eleverna att engagera och intressera sig för skolarbetet om inte något radikalt förändras i pedagogiken och gör det intressant, spännande och engagerande genom hela skoltiden. Det ska inte bara vara roligt när man går i de tidiga åldrarna, utan engagemanget ska finnas där hela tiden och eleverna ska känna entusiasm även i högstadiet och gymnasiet om vi ska kunna förverkliga vår idé om ”världens bästa skola”.

Den digitala teknik och de nya pedagogiska metoder som nu skapas för och i den moderna skolan kan bli den framgångsfaktor som vi väntat så länge på om det görs på rätt sätt. Vi kan köpa in hur mycket datorer och teknisk utrustning till skolan utan att det blir någon som helst effekt i lärandet om inte själva lärandet förändras och den digitala kompetensen hos lärarna höjs. Det finns nya metoder som har visat sig vara effektiva för inlärningsprocessen, men då behövs fortbildning för pedagogerna och en förändrad struktur i skolans processer. Med ett nytänk för det moderna lärandet i det 21:a århundradet och en progressiv skolledning föds framgång.

Med metoder som spelifierat lärande, blended learning, flippat klassrum, entreprenöriellt och kollaborativt lärande kan pedagogerna ta steget in i det 21:a århundradets lärande.

Vill ni vara med på den spännande resan in i framtidens lärande, så stig på tåget nu och ta del av all den kunskap som finns bara ett klick bort.

Connected learning eller sammankopplat lärande är ett pedagogiskt förhållningssätt anpassat för vår ständigt föränderliga värld. Det gör lärandet relevant för alla, kopplat till det verkliga livet, arbetet, och till verkligheten i den digitala tidsåldern, där efterfrågan på lärande aldrig slutar. 

Nyfiken på hur modern pedagogik och digitala verktyg förändrar lärandet med Connected Learning? Boka en föreläsning till din skola Här.