Därför har den digitala satsningen i skolan inte blivit en total framgång!


Äntligen har värmen kommit till Skåne och börjat torka upp efter en lång period av regn.  Snart börjar skolan och höstterminen innebär säkert nya utmaningar för många av er med införande av nya digitala verktyg och ”en till en”. Har ni förberett er nu under sommaren eller har ni skjutit det framför er och tänkt ”det tar vi sen”. Det är ni inte ensamma om och det är tyvärr en av de faktorer som kan fördröja framgången för den digitala skolan. Jag ska här peka på en del av de faktorer som gjort att vi inte är världsledande på IT i skolan, vilket vi kunde varit om vi hade gjort rätt från början.

IT i skolan (ITIS).

Under den senare delen av 1999 startade det största projektet för IT i skolan som genomförts i Sverige. ”Cirka 1,3 miljarder satsades till teknikstöd och ca 200 miljoner till kompetensutveckling av 70 000 lärare, vilket motsvarar mer än 50 procent av lärarkåren i barn- och ungdomsskolan.” (citat från skolverkets hemsida). Ursprungligen skulle denna satsning avslutats vid  årsskiftet 2001. Under hösten 2001 beslutades dock att satsningen skulle förlängas med deltagande även under 2002. Här kan du hämta en utvärdering och en delutvärdering. Läs dessa så förstår du vilken satsning som gjordes för att skolorna skulle utnyttja IT . Varför fortsatte inte denna  satsning efteråt? Här satsade man stora pengar på både teknik och kompetensutveckling men det blev ingen riktig uppföljning och ITiS blev inte den stora framgång som det kunde blivit. Inte förrän idag börjar återigen en stor satsning på IT i skolan och denna gången tror jag att vi kommer att lyckas.

Datasalar.

Skolorna började skapa datasalar som eleverna och lärarna kunde ha de digitala lektionerna i, men tyvärr var de för få och utnyttjades inte så som de borde och de har blivit mindre till antalet under åren. Vissa skolor började även att placera datorer ute i klassrummen som ett komplement till datasalarna. Men tyvärr var och är dessa också för få och inte av den tekniska kvalité som de borde vara och samtidigt har IT-avdelningen satt upp begränsningar på vad lärare och elever kunde göra i alla datorerna, även de i datasalen. Detta av ”säkerhetsskäl” och grundat på den IT stategi och säkerhetspolicy som kommunerna centralt har tagit för hela kommunen. Detta gör att den kreativitet som måste finnas i en lär-process hämmas. Det tar  för långt tid att få ett program installerat och lärarna resignerar.

Trådlöst nät.

2003 kom standarden iee 802.11g och gjorde det möjligt att börja bygga användbara trådlösa nät och det gjorde en del skolor. Samtidigt började de också att satsa på bärbara datorer som de placerade i ”laddningsvagnar” på hjul. När en klass behöver datorer i undervisningen bokas vagnen och eleverna hämtar datorn ur denna. Men precis som i fallet med datasalarna är datorerna låsta av IT avdelningen och lärare och elever hänvisas till de program som finns tillgängliga i skolnätet eller i datorn. Kapaciteten i det trådlösa nätet sätter också begränsningar på tillgången till Iternet-baserade digitala källor, även hastigheten ut från skolnätet till Internet har stor betydelse för hur de digitala medierna på Internet kan användas, tex strömmande media från UR eller AV-centraler. Begränsningar i protokollhanteringen i nätet ställer också till bekymmer och då främst för olika typer av video eller webbkonferens verktyg.

Slutsats.

Den tekniska kapaciteten i de trådlösa näten har nu uppgraderats med en ny standard, iee 802.11n, som gör att de tidigare begränsningarna har blivit betydligt mindre och kapaciteten närmar sig det fasta nätet. Batteritiden på de bärbara datorerna har länge varit ett hinder, men nu har tekniken kommit så långt att detta snart inte är något problem.

När ni nu går in och gör er satsning på ”en till en” i skolorna så se till att eliminera de hinder som jag tagit upp  tidigare. Gör en riktig förstudie och analys, så kommer denna satsning att bli riktigt lyckad, för den digitala skolan kommer att förändra lärandet för alltid.

Jag hjälper gärna er med en förstudie och analys av er digitala satsning. Det finns många fallgropar som kan undvikas. Ni kommer att se att det finns stora möjligheter att spara både tid och pengar i ett bra genomfört projekt och med en bra analysen blir ni medveten om vilka ”nyttor” projektet kan ha för skolan. Ta kontakt med mig så hjälper jag er till ett lyckat projekt. Du når mig här.

Advertisements

5 thoughts on “Därför har den digitala satsningen i skolan inte blivit en total framgång!

  1. Ping: Därför har den digitala satsningen i skolan inte blivit en total framgång! | Digital kompetens | Scoop.it

  2. Ping: Framtidssäkra din investering! | Skola 2.0

  3. Ping: Framtidssäkra din investering! - Blog - GoEasy

  4. Hej!
    Jobbar med ett praktiknära forskningsprojekt och tänkte hanvisa till information om ITIS men länken du anger till skolverket fungerar inte. Bara så du vet!
    Hälsningar/Annica Nygren

    Gilla

    • Min länk var till skolverkets gamla hemsida, så nu har jag uppdaterat den till den nya. Hoppas att du har nytta av den information jag länkar till. Jag tar gärna del av ditt forskningsprojekt om jag får.
      Gert Nilsson.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s